fredag 1 februari 2013

Kreativitet och formgivning

Hur vet du att en idé är bra? Ja det är den första frågan jag ställer till mina elever när vi arbetar med formgivning. På detta följer frågan: Hur vet du att något är roligt? Ganska provokativt men inte i jämförelse av nästa fråga: Hur vet ni att jag är en man?

Ni vet att jag är en man för att ni har sett en kvinna, först då blir svaren om röst, kroppsform, skägg osv intressant - i jämförelse med kvinnan. Man vet att något är roligt för att man vet vad som är tråkigt - i jämförelse. Och således en idé är bara bra om den jämförs med andra idéer, annars är det bara en idé.

Den kreativa rollen artist är just en idéspruta. Artisten prövar olika ideer. Gör saker på fel eller annorlunda sätt, brytter mot regler, kombinerar material som annars inte brukar kombineras, testar att både följa råd eller att inte göra det. För en bra artist existerar inte fraser såsom: Det där är omöjligt; Det går inte; Så kan man inte göra; Det där är barnsligt osv. Dessa fraster sporrar istället artisten att göra påståendet än större, än mer, och än mer galet FEL. Tack för alla fel. Utan männsikor som gör "fel" så skulle vi bara vara bleka kopior av något original. Det är genom alla oväntade rätt eller inventerade fel som kreativitet kan blomstra.

Utmaingen ligger då i att få eleverna att experimentera med former, att testa vad man kan göra innan man bestämmer vad man ska göra. Det är annars ett vanligt påstående (egentligen dold fråga) till slöjdläraren. Jag vet inte vad jag ska göra. Nä, tro tusan det! Om man inte först har funderat över vad man kan göra så är det ganska svårt att komma fram till den optimala idéen. Det är sällan som första idén är den absolut bästa, men kanske är det något frö i den som kan utvecklas.

Tummen upp för Vad kan jag göra, tummen ner för Vad ska jag göra.

Men för att kunna göra ett urval av flera idéer så måste idéerna ochså konkretiseras och tydliggöras. Det går inte att välja en ide när de är inneslutna innanför ett allt för tjockt pannben. Idéerna måste komma ner på papper, som modeller, som skisser eller på något vis bli faktiska, så att de kan värderas och jämföras. För att kunna detta så behöver eleverna utveckla skisstekniker där idéer snabbt blir verklighet. Men först en högst personlig reflektion. Suddgummit - dödaren av all kreativitet, en plastbit vars underförstådda budskap är: Gu gör fel - gör om, gör rätt. Må gummit förpassas till de sälla jaktmarkerna någonstans i mattekorridorerna.

Att använda skisstekniken Ljus & mörker, gör att skapandet blir mycket friare och formerna kan utvecklas. Dessutom blir skisserna så mycket tydligare. Det bästa är att det är en så enkel teknik så att alla kan lära sig den.

 
 
Det tog inte längre tid än max 5 minuter att skissa dessa sju idéer. Det är inget konstverk, men det är inte det som är syftet. Syftet är att snabbt kunna få ner sina idéer och spinna vidare på en tråd. En skiss ska bara ta någon minut att göra, annars blir det svårt att få mångfalden. En bra penna är 4-6 B. 
 
Jag börjar först att skapa grundformerna i lätta cirkulara rörelser, ju fler former desto lättare att välja en. Efterhand som formerna börjar framtona så lägger jag mer och mer tryck på pennan så att konturerna blir skarpare. Därefter läggar jag mörker runt konturen och "suddar" med mörker. Märk väl kåsan uppe till höger. Den hade först en annan form som var mycket högre. Eftersom linjer egentligen inte existerar (allt är bara en skillnad mellan ljus och mörker) så blir också skisserna väldigt tydliga.
 
Ta i trä
Andreas