tisdag 27 augusti 2013

Varför slöjd?

Då kör vi, uppgifterna är klara eleverna är inrutade i systemet och i bänkplaceringarna - då är det bara att börja slöjda då va? Men varför... Hr vi slöjd för att lära oss snickra eller sy? Det är ganska få elever som täljer räfsepinnar på vintern nu för tiden och de flesta som har en söndrig bokhylla köper en ny istället för att plocka fram rubanken ur gömmorna (med all rätt eftersom den troligen är gjord av spånskiva och därför slöar ner hyveln något kopiöst) Annat var det nittonhundrafrösihjäl, då behövde man verkligen kunna tälja räfsepinnar.

Men åter till frågan - varför ska vi ha slöjd i vårt moderna samhälle? Vi tänker såhär.

Vi vill att slöjden skall få våra elever att VÅGA testa något nytt, att våga göra något som inte det finns en färdig beskrivning för. Om det så handlar om att våga sy om mormors gamla duk eller att hoppa på ett projekt som kanske inte handlar om slöjd eller hantverk. Om man tror på sin egen förmåga så är det lättare att se de möjligheter som kanske inte från början var självklara, och därefter forma utgången med personliga idéer.

Vi tror också att alla drömmar eller yrken mer eller mindre innebär att hantera någon typ av verktyg, redskap eller maskin. Kanske är det inte kniven som man kommer att bygga sin karriär med, men har man lärt ett verktyg från grunden så har man också tränat kopplingen mellan öga och hand, finmotorik och kroppskontroll. Därför är det också lättare att lära nästa verktyg, som kanske är det som behövs för att uppfylla den egna drömmen. Det handlar alltså inte om kniven eller stickorna, det handlar om att utveckla förmågan att hantera verktyg, redskap och maskiner. Att lära sig det första verktyget är förmodligen ganska svårt, men när man behärskar tio olika verktyg så är det inte så svårt att lära det elfte, även om det då handlar om en kirurgsax, en pensel, en muspekare eller vad nu som ligger för framtiden.

Vi tror inte heller att det finns någon dröm eller något yrke där man inte behöver lösa problem och hantera situationer som inte gick att förutse. För att kunna lösa problem måste man behärska flera egenskaper. Först isolera det faktiska problemet, istället för att hänga upp sig på andra mindre viktiga faktorer. Därefter analysera problemet för att hitta möjliga lösningar och därefter överväga vilka som kan vara lämpliga. Åter igen. Vid riktiga problem finns inte alltid ett facit men logik, kunskap och tilltro är bra redskap för att lyckas.

Slutligen vill vi att slöjden skall väcka en handlingskraft att driva arbetsprocessen framåt. Både som arbetstagare, arbetsgivare eller egen entreprenör, så är det jätteviktigt att vara handlingskraftig. Man kanske inte har alla svaren men man arbetar aktivt för att hitta dem. Det innebär att tänka och handla, inte lämna över tänkandet på andra. Jag slipper gärna frågan "Vad ska jag göra nu". Den är fullständigt ointressant för mig. Hellre vill jag höra frågor såsom "Ska jag använda fogsvansen eller såglådan, Har jag rätt gradtal nu, Ä detta lind eller björk". Skillnaden är att eleven själv har tänkt och därefter formulerar frågor som leder framåt. I det första exemplet har eleven inte tänkt utan lämnar över det till läraren. Jag tar aldrig den bollen.

Funder över varför slöjden har betydelse för dig. Alla ämnen vi läser i skolan kommer att finnas i ditt liv. Du kanske inte kommer att arbeta med hantverk, men det är heller inte det huvudsakliga skälet. Varför slöjd?

fredag 23 augusti 2013

Nytt läsår

Jippi, nu är det dags för slöjd igen
I år kommer fem 7:or, tre 8:or och fyra 9:or att ha slöjd på Värgårdsskolan. Efter ett år av trial and error (mycket error) har jag äntligen hittat ett upplägg jag tror på. För att undervisningen skall vara meningfull och bra så är det tre faktorer som måste samstämma. Elevens mål, skolverkets direktiv och min övertygelse. Jag kan aldrig göra en bra undervisning om inte jag tror på mitt innehåll, detta skall då också vara förankrat i läroplanen. Dessvärre missar man då lätt elevernas mål, speciellt när jag kom som ny lärare till skolan förra läsåret. Nu tycker jag att alla tre bitarna känns mer sammanflätade, men det återstår att se.

Framför allt måste man VÅGA testa, vilket är ett stort skäl att ha slöjd. Våga testa något nytt och våga ta små risker. Jag tror inte att det perfekta plötsligt ligger framför ens fötter, om det så handlar om lektioner, eller mer betydelsefulla inslag såsom liv och drömmar. Aldrig har någon paketerat och erbjudit mig ett färdigt livskoncept märkt med Andreas Sebring, där alla mina drömmar finns färdiga så att det bara har varit att hänga på tåget. NEJ ALDRIG! Däremot har det funnits många olika möjligheter som jag har kunnat välja att testa, vissa har varit sämre, andra bättre. Det är genom att våga testa något nytt som livet utvecklas. Jag vill inte vakna upp på min dödsbädd och gräma mig över att jag aldrig testade den ena eller andra idén. I stället vill jag känna att jag gjorde det, att jag faktiskt levde. Precis så vill jag att mina elever ska känna. När en möjlighet dyker upp så ska de våga ta den, omforma den och påverka den så att den tillslut är skräddarsydd och perfekt.

Leve slöjd - slöjd är livet