Att kunna något
Människor är olika det vet vi och tur är kanske det. Men faktum är att ibland ser vi på självklara saker på olika sätt. Ett sådant exempel är känslan av att kunna något. Det finns faktiskt fyra förhållningssätt till detta. Detta handlar inte om det faktiska kunnandet, utan om känslan inom en. När är jag övertygad om att jag kan något?
Person 1 - Tidsperspektivet
Personen är övertygad om att kunskapen för att han/hon har gjort detta under en bestämd tid. "Nu har jag gjort detta i tre veckor, därför kan jag det". För att känslan av kunnande skall infinna sig så behöver alltså Person 1 ha arbetat med metoden tillräckligt länge.
Person 2 - Frekvensperspektivet
Person 2 bryr sig inte om tid utan fokuserar på antalet gånger som handlingen har gjorts. "Jag har gjort detta tio gånger nu, så jag kan det" För att känslan av kunnande skall infinna sig så behövs alltså upprepade övningstillfällen, gärna i följd.
Person 3 - Direkt övertygad
Person 3 är ganska otålig i inövandet men har en stor tilltro till den egna förmågan, vilket kan vara både välgrundat eller orealistiskt. Dessa personer är ofta ganska visuella och bildar sig kunskap genom synintryck, därför kommer också känslan av kunnande genom att förståelse kommer. "Jag fattar nu, alltså kan jag". Detta är dock ganska osäkert när det gäller att träna muskeminne och koordination, vilket inte är samma som förståelse. Praktiska övningar slarvas ofta igenom av person 3.
Person 4 - Aldrig övertygad
Person 4 har svårt att övertygas av egen förmåga. Han/hon behöver ofta någon som bekräftar kunnandet, men även då är personen skeptisk. Ibland är det en person som är osäker i arbetet, men det kan även vara en person som upplevs som väldigt professionell, fast som ändå hävdar att han/hon inte kan.
I slöjden arbetar vi ofta först med att lära en teknik för att därefter använda tekniken. Ta ett foto på din inlärningsprodukt och berätta om hur du tänker kring dina kunskaper om tekniken. Känner du att du kan? Motivera varför du tänker så.
Reflektera även över:
Vad skall jag tänka på i nästa arbete med tekniken?
Behöver jag utveckla mitt kunnande med fler tekniker?
Hur ser arbetsmiljön ut - hur undviker jag skador?
tisdag 10 september 2013
tisdag 3 september 2013
Inspiration och formgivning
Utforskaren
När man börjar med ett nytt projekt eller tänker förverkliga en dröm så är det viktigt att skaffa förkunskaper. Dels handlar detta om tekniker eller metoder som gör drömmen möjlig. Vill jag tälja gubbar så måste jag lära mig använda kniv, vill skriva världens bästa rocklåt så är det kanske lämpligt att lära mig något instrument. Dels praktiska färdigheter alltså, men också förståelse för vad som har gjorts tidigare. Att "sondera terrängen" dvs. kolla av marknaden, göra sökningar på Internet, prata med målgruppen är minst lika viktigt. Jag vill inte lägga ner massor av tid på en idé för att sedan upptäcka att någon annan redan gjort samma sak tidigare, kanske till och med bättre. Dessutom är det svårt att själv hitta all inspiration inom sig. Vi är nästan 7,2 miljarder människor på jorden. Det är ganska troligt att mänsklighetens sammanlagda idérikedom är större än min egen. Bra kreatörer och kreativa människor kollar alltid vad som finns, för att inspireras och för att vidga sina egna vyer. Därefter skapar de eget material.
Veckans blogguppgift är att göra en sökning på Internet och länka minst två idéförslag på bloggen. Skriv också vad som tilltalade dig, eller vad du reagerade på vid varje bild.
När man börjar med ett nytt projekt eller tänker förverkliga en dröm så är det viktigt att skaffa förkunskaper. Dels handlar detta om tekniker eller metoder som gör drömmen möjlig. Vill jag tälja gubbar så måste jag lära mig använda kniv, vill skriva världens bästa rocklåt så är det kanske lämpligt att lära mig något instrument. Dels praktiska färdigheter alltså, men också förståelse för vad som har gjorts tidigare. Att "sondera terrängen" dvs. kolla av marknaden, göra sökningar på Internet, prata med målgruppen är minst lika viktigt. Jag vill inte lägga ner massor av tid på en idé för att sedan upptäcka att någon annan redan gjort samma sak tidigare, kanske till och med bättre. Dessutom är det svårt att själv hitta all inspiration inom sig. Vi är nästan 7,2 miljarder människor på jorden. Det är ganska troligt att mänsklighetens sammanlagda idérikedom är större än min egen. Bra kreatörer och kreativa människor kollar alltid vad som finns, för att inspireras och för att vidga sina egna vyer. Därefter skapar de eget material.
Veckans blogguppgift är att göra en sökning på Internet och länka minst två idéförslag på bloggen. Skriv också vad som tilltalade dig, eller vad du reagerade på vid varje bild.
tisdag 27 augusti 2013
Varför slöjd?
Då kör vi, uppgifterna är klara eleverna är inrutade i systemet och i bänkplaceringarna - då är det bara att börja slöjda då va? Men varför... Hr vi slöjd för att lära oss snickra eller sy? Det är ganska få elever som täljer räfsepinnar på vintern nu för tiden och de flesta som har en söndrig bokhylla köper en ny istället för att plocka fram rubanken ur gömmorna (med all rätt eftersom den troligen är gjord av spånskiva och därför slöar ner hyveln något kopiöst) Annat var det nittonhundrafrösihjäl, då behövde man verkligen kunna tälja räfsepinnar.
Men åter till frågan - varför ska vi ha slöjd i vårt moderna samhälle? Vi tänker såhär.
Vi vill att slöjden skall få våra elever att VÅGA testa något nytt, att våga göra något som inte det finns en färdig beskrivning för. Om det så handlar om att våga sy om mormors gamla duk eller att hoppa på ett projekt som kanske inte handlar om slöjd eller hantverk. Om man tror på sin egen förmåga så är det lättare att se de möjligheter som kanske inte från början var självklara, och därefter forma utgången med personliga idéer.
Vi tror också att alla drömmar eller yrken mer eller mindre innebär att hantera någon typ av verktyg, redskap eller maskin. Kanske är det inte kniven som man kommer att bygga sin karriär med, men har man lärt ett verktyg från grunden så har man också tränat kopplingen mellan öga och hand, finmotorik och kroppskontroll. Därför är det också lättare att lära nästa verktyg, som kanske är det som behövs för att uppfylla den egna drömmen. Det handlar alltså inte om kniven eller stickorna, det handlar om att utveckla förmågan att hantera verktyg, redskap och maskiner. Att lära sig det första verktyget är förmodligen ganska svårt, men när man behärskar tio olika verktyg så är det inte så svårt att lära det elfte, även om det då handlar om en kirurgsax, en pensel, en muspekare eller vad nu som ligger för framtiden.
Vi tror inte heller att det finns någon dröm eller något yrke där man inte behöver lösa problem och hantera situationer som inte gick att förutse. För att kunna lösa problem måste man behärska flera egenskaper. Först isolera det faktiska problemet, istället för att hänga upp sig på andra mindre viktiga faktorer. Därefter analysera problemet för att hitta möjliga lösningar och därefter överväga vilka som kan vara lämpliga. Åter igen. Vid riktiga problem finns inte alltid ett facit men logik, kunskap och tilltro är bra redskap för att lyckas.
Slutligen vill vi att slöjden skall väcka en handlingskraft att driva arbetsprocessen framåt. Både som arbetstagare, arbetsgivare eller egen entreprenör, så är det jätteviktigt att vara handlingskraftig. Man kanske inte har alla svaren men man arbetar aktivt för att hitta dem. Det innebär att tänka och handla, inte lämna över tänkandet på andra. Jag slipper gärna frågan "Vad ska jag göra nu". Den är fullständigt ointressant för mig. Hellre vill jag höra frågor såsom "Ska jag använda fogsvansen eller såglådan, Har jag rätt gradtal nu, Ä detta lind eller björk". Skillnaden är att eleven själv har tänkt och därefter formulerar frågor som leder framåt. I det första exemplet har eleven inte tänkt utan lämnar över det till läraren. Jag tar aldrig den bollen.
Funder över varför slöjden har betydelse för dig. Alla ämnen vi läser i skolan kommer att finnas i ditt liv. Du kanske inte kommer att arbeta med hantverk, men det är heller inte det huvudsakliga skälet. Varför slöjd?
Men åter till frågan - varför ska vi ha slöjd i vårt moderna samhälle? Vi tänker såhär.
Vi vill att slöjden skall få våra elever att VÅGA testa något nytt, att våga göra något som inte det finns en färdig beskrivning för. Om det så handlar om att våga sy om mormors gamla duk eller att hoppa på ett projekt som kanske inte handlar om slöjd eller hantverk. Om man tror på sin egen förmåga så är det lättare att se de möjligheter som kanske inte från början var självklara, och därefter forma utgången med personliga idéer.
Vi tror också att alla drömmar eller yrken mer eller mindre innebär att hantera någon typ av verktyg, redskap eller maskin. Kanske är det inte kniven som man kommer att bygga sin karriär med, men har man lärt ett verktyg från grunden så har man också tränat kopplingen mellan öga och hand, finmotorik och kroppskontroll. Därför är det också lättare att lära nästa verktyg, som kanske är det som behövs för att uppfylla den egna drömmen. Det handlar alltså inte om kniven eller stickorna, det handlar om att utveckla förmågan att hantera verktyg, redskap och maskiner. Att lära sig det första verktyget är förmodligen ganska svårt, men när man behärskar tio olika verktyg så är det inte så svårt att lära det elfte, även om det då handlar om en kirurgsax, en pensel, en muspekare eller vad nu som ligger för framtiden.
Vi tror inte heller att det finns någon dröm eller något yrke där man inte behöver lösa problem och hantera situationer som inte gick att förutse. För att kunna lösa problem måste man behärska flera egenskaper. Först isolera det faktiska problemet, istället för att hänga upp sig på andra mindre viktiga faktorer. Därefter analysera problemet för att hitta möjliga lösningar och därefter överväga vilka som kan vara lämpliga. Åter igen. Vid riktiga problem finns inte alltid ett facit men logik, kunskap och tilltro är bra redskap för att lyckas.
Slutligen vill vi att slöjden skall väcka en handlingskraft att driva arbetsprocessen framåt. Både som arbetstagare, arbetsgivare eller egen entreprenör, så är det jätteviktigt att vara handlingskraftig. Man kanske inte har alla svaren men man arbetar aktivt för att hitta dem. Det innebär att tänka och handla, inte lämna över tänkandet på andra. Jag slipper gärna frågan "Vad ska jag göra nu". Den är fullständigt ointressant för mig. Hellre vill jag höra frågor såsom "Ska jag använda fogsvansen eller såglådan, Har jag rätt gradtal nu, Ä detta lind eller björk". Skillnaden är att eleven själv har tänkt och därefter formulerar frågor som leder framåt. I det första exemplet har eleven inte tänkt utan lämnar över det till läraren. Jag tar aldrig den bollen.
Funder över varför slöjden har betydelse för dig. Alla ämnen vi läser i skolan kommer att finnas i ditt liv. Du kanske inte kommer att arbeta med hantverk, men det är heller inte det huvudsakliga skälet. Varför slöjd?
fredag 23 augusti 2013
Nytt läsår
Jippi, nu är det dags för slöjd igen
I år kommer fem 7:or, tre 8:or och fyra 9:or att ha slöjd på Värgårdsskolan. Efter ett år av trial and error (mycket error) har jag äntligen hittat ett upplägg jag tror på. För att undervisningen skall vara meningfull och bra så är det tre faktorer som måste samstämma. Elevens mål, skolverkets direktiv och min övertygelse. Jag kan aldrig göra en bra undervisning om inte jag tror på mitt innehåll, detta skall då också vara förankrat i läroplanen. Dessvärre missar man då lätt elevernas mål, speciellt när jag kom som ny lärare till skolan förra läsåret. Nu tycker jag att alla tre bitarna känns mer sammanflätade, men det återstår att se.
Framför allt måste man VÅGA testa, vilket är ett stort skäl att ha slöjd. Våga testa något nytt och våga ta små risker. Jag tror inte att det perfekta plötsligt ligger framför ens fötter, om det så handlar om lektioner, eller mer betydelsefulla inslag såsom liv och drömmar. Aldrig har någon paketerat och erbjudit mig ett färdigt livskoncept märkt med Andreas Sebring, där alla mina drömmar finns färdiga så att det bara har varit att hänga på tåget. NEJ ALDRIG! Däremot har det funnits många olika möjligheter som jag har kunnat välja att testa, vissa har varit sämre, andra bättre. Det är genom att våga testa något nytt som livet utvecklas. Jag vill inte vakna upp på min dödsbädd och gräma mig över att jag aldrig testade den ena eller andra idén. I stället vill jag känna att jag gjorde det, att jag faktiskt levde. Precis så vill jag att mina elever ska känna. När en möjlighet dyker upp så ska de våga ta den, omforma den och påverka den så att den tillslut är skräddarsydd och perfekt.
Leve slöjd - slöjd är livet
I år kommer fem 7:or, tre 8:or och fyra 9:or att ha slöjd på Värgårdsskolan. Efter ett år av trial and error (mycket error) har jag äntligen hittat ett upplägg jag tror på. För att undervisningen skall vara meningfull och bra så är det tre faktorer som måste samstämma. Elevens mål, skolverkets direktiv och min övertygelse. Jag kan aldrig göra en bra undervisning om inte jag tror på mitt innehåll, detta skall då också vara förankrat i läroplanen. Dessvärre missar man då lätt elevernas mål, speciellt när jag kom som ny lärare till skolan förra läsåret. Nu tycker jag att alla tre bitarna känns mer sammanflätade, men det återstår att se.
Framför allt måste man VÅGA testa, vilket är ett stort skäl att ha slöjd. Våga testa något nytt och våga ta små risker. Jag tror inte att det perfekta plötsligt ligger framför ens fötter, om det så handlar om lektioner, eller mer betydelsefulla inslag såsom liv och drömmar. Aldrig har någon paketerat och erbjudit mig ett färdigt livskoncept märkt med Andreas Sebring, där alla mina drömmar finns färdiga så att det bara har varit att hänga på tåget. NEJ ALDRIG! Däremot har det funnits många olika möjligheter som jag har kunnat välja att testa, vissa har varit sämre, andra bättre. Det är genom att våga testa något nytt som livet utvecklas. Jag vill inte vakna upp på min dödsbädd och gräma mig över att jag aldrig testade den ena eller andra idén. I stället vill jag känna att jag gjorde det, att jag faktiskt levde. Precis så vill jag att mina elever ska känna. När en möjlighet dyker upp så ska de våga ta den, omforma den och påverka den så att den tillslut är skräddarsydd och perfekt.
Leve slöjd - slöjd är livet
fredag 1 februari 2013
Kreativitet och formgivning
Hur vet du att en idé är bra? Ja det är den första frågan jag ställer till mina elever när vi arbetar med formgivning. På detta följer frågan: Hur vet du att något är roligt? Ganska provokativt men inte i jämförelse av nästa fråga: Hur vet ni att jag är en man?
Ni vet att jag är en man för att ni har sett en kvinna, först då blir svaren om röst, kroppsform, skägg osv intressant - i jämförelse med kvinnan. Man vet att något är roligt för att man vet vad som är tråkigt - i jämförelse. Och således en idé är bara bra om den jämförs med andra idéer, annars är det bara en idé.
Den kreativa rollen artist är just en idéspruta. Artisten prövar olika ideer. Gör saker på fel eller annorlunda sätt, brytter mot regler, kombinerar material som annars inte brukar kombineras, testar att både följa råd eller att inte göra det. För en bra artist existerar inte fraser såsom: Det där är omöjligt; Det går inte; Så kan man inte göra; Det där är barnsligt osv. Dessa fraster sporrar istället artisten att göra påståendet än större, än mer, och än mer galet FEL. Tack för alla fel. Utan männsikor som gör "fel" så skulle vi bara vara bleka kopior av något original. Det är genom alla oväntade rätt eller inventerade fel som kreativitet kan blomstra.
Utmaingen ligger då i att få eleverna att experimentera med former, att testa vad man kan göra innan man bestämmer vad man ska göra. Det är annars ett vanligt påstående (egentligen dold fråga) till slöjdläraren. Jag vet inte vad jag ska göra. Nä, tro tusan det! Om man inte först har funderat över vad man kan göra så är det ganska svårt att komma fram till den optimala idéen. Det är sällan som första idén är den absolut bästa, men kanske är det något frö i den som kan utvecklas.
Tummen upp för Vad kan jag göra, tummen ner för Vad ska jag göra.
Men för att kunna göra ett urval av flera idéer så måste idéerna ochså konkretiseras och tydliggöras. Det går inte att välja en ide när de är inneslutna innanför ett allt för tjockt pannben. Idéerna måste komma ner på papper, som modeller, som skisser eller på något vis bli faktiska, så att de kan värderas och jämföras. För att kunna detta så behöver eleverna utveckla skisstekniker där idéer snabbt blir verklighet. Men först en högst personlig reflektion. Suddgummit - dödaren av all kreativitet, en plastbit vars underförstådda budskap är: Gu gör fel - gör om, gör rätt. Må gummit förpassas till de sälla jaktmarkerna någonstans i mattekorridorerna.
Att använda skisstekniken Ljus & mörker, gör att skapandet blir mycket friare och formerna kan utvecklas. Dessutom blir skisserna så mycket tydligare. Det bästa är att det är en så enkel teknik så att alla kan lära sig den.
Ni vet att jag är en man för att ni har sett en kvinna, först då blir svaren om röst, kroppsform, skägg osv intressant - i jämförelse med kvinnan. Man vet att något är roligt för att man vet vad som är tråkigt - i jämförelse. Och således en idé är bara bra om den jämförs med andra idéer, annars är det bara en idé.
Den kreativa rollen artist är just en idéspruta. Artisten prövar olika ideer. Gör saker på fel eller annorlunda sätt, brytter mot regler, kombinerar material som annars inte brukar kombineras, testar att både följa råd eller att inte göra det. För en bra artist existerar inte fraser såsom: Det där är omöjligt; Det går inte; Så kan man inte göra; Det där är barnsligt osv. Dessa fraster sporrar istället artisten att göra påståendet än större, än mer, och än mer galet FEL. Tack för alla fel. Utan männsikor som gör "fel" så skulle vi bara vara bleka kopior av något original. Det är genom alla oväntade rätt eller inventerade fel som kreativitet kan blomstra.
Utmaingen ligger då i att få eleverna att experimentera med former, att testa vad man kan göra innan man bestämmer vad man ska göra. Det är annars ett vanligt påstående (egentligen dold fråga) till slöjdläraren. Jag vet inte vad jag ska göra. Nä, tro tusan det! Om man inte först har funderat över vad man kan göra så är det ganska svårt att komma fram till den optimala idéen. Det är sällan som första idén är den absolut bästa, men kanske är det något frö i den som kan utvecklas.
Tummen upp för Vad kan jag göra, tummen ner för Vad ska jag göra.
Men för att kunna göra ett urval av flera idéer så måste idéerna ochså konkretiseras och tydliggöras. Det går inte att välja en ide när de är inneslutna innanför ett allt för tjockt pannben. Idéerna måste komma ner på papper, som modeller, som skisser eller på något vis bli faktiska, så att de kan värderas och jämföras. För att kunna detta så behöver eleverna utveckla skisstekniker där idéer snabbt blir verklighet. Men först en högst personlig reflektion. Suddgummit - dödaren av all kreativitet, en plastbit vars underförstådda budskap är: Gu gör fel - gör om, gör rätt. Må gummit förpassas till de sälla jaktmarkerna någonstans i mattekorridorerna.
Att använda skisstekniken Ljus & mörker, gör att skapandet blir mycket friare och formerna kan utvecklas. Dessutom blir skisserna så mycket tydligare. Det bästa är att det är en så enkel teknik så att alla kan lära sig den.
Det tog inte längre tid än max 5 minuter att skissa dessa sju idéer. Det är inget konstverk, men det är inte det som är syftet. Syftet är att snabbt kunna få ner sina idéer och spinna vidare på en tråd. En skiss ska bara ta någon minut att göra, annars blir det svårt att få mångfalden. En bra penna är 4-6 B.
Jag börjar först att skapa grundformerna i lätta cirkulara rörelser, ju fler former desto lättare att välja en. Efterhand som formerna börjar framtona så lägger jag mer och mer tryck på pennan så att konturerna blir skarpare. Därefter läggar jag mörker runt konturen och "suddar" med mörker. Märk väl kåsan uppe till höger. Den hade först en annan form som var mycket högre. Eftersom linjer egentligen inte existerar (allt är bara en skillnad mellan ljus och mörker) så blir också skisserna väldigt tydliga.
Ta i trä
Andreas
onsdag 30 januari 2013
Bloggstart för Värgår´n
Hej på er!
Jag heter Andreas Sebring och jag är trä & metallslöjdslärare på Värgårdsskolan. Denna blogg kommer att vara en inspirationssida och ett forum där jag diskuterar vad som hänt under slöjdlektionerna.
År 7 arbetar med en uppgift som både berör trä och metall. De skall tillverka en gerad ram och däri sätta ett motiv som ska ciseleras fram i mässing eller koppar. Motivet skall ha en symbolisk betydelse med anknytning till någon trend eller kulturell yttring i samhället.
År 8 arbetar med att driva en kreativ arbetsprocess där de skall utveckla en handlingskraft för att kunna få framtidens drömmar genomförbara. För att kunna driva denna process behövs det fyra egenskaper. Dessa kommer vi att träna genom att arbeta med kniv och olika täljtekniker.
Jag heter Andreas Sebring och jag är trä & metallslöjdslärare på Värgårdsskolan. Denna blogg kommer att vara en inspirationssida och ett forum där jag diskuterar vad som hänt under slöjdlektionerna.
År 7 arbetar med en uppgift som både berör trä och metall. De skall tillverka en gerad ram och däri sätta ett motiv som ska ciseleras fram i mässing eller koppar. Motivet skall ha en symbolisk betydelse med anknytning till någon trend eller kulturell yttring i samhället.
År 8 arbetar med att driva en kreativ arbetsprocess där de skall utveckla en handlingskraft för att kunna få framtidens drömmar genomförbara. För att kunna driva denna process behövs det fyra egenskaper. Dessa kommer vi att träna genom att arbeta med kniv och olika täljtekniker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)